Taxen en varierande hund

I fjol provade jag om min tax Rågläntans Qillen ville skälla på en grävling som satt i en fälla, med dåligt resultat. Då var han drygt ett år gammal. Nu i Aug fick jag nys om en grytträning i tyskterrier klubbens regi.

Jag åkte dit på vinst eller förlust. När jag kom fram var Åke Svensson inne i grytet med sin tax Qvittra. När han kom ut och hälsade var han mycket bekymrad, därför att det inte hade gått som han hade hoppats på. Eftersom jag inte har någon som helst erfarenhet av grytträning fick han guida mig fram till träningsansvarig som blev glad att få se en tax till, det hör tydligen inte till vardagen i dessa sammanhang. Jag berättade för honom att hunden är helt oprövad och bad att han skulle tala om hur jag skall göra och bete mig.


Jag skulle sätta ner honom i lådan framför grävlingen för att se vad som kommer att hända. Men redan när jag gick förbi grytan med grävlingen i fick Qillen lång hals och vädrade. Han började genast skälla när jag satte ner honom i gången med locket öppet. Redan efter några sekunder bad han mig att lyfta upp hunden och ge honom beröm. Detta upprepades ett par gånger. Sen skulle vi stänga locket, även detta gick mycket bra. Efter en stund tyckte han att jag skulle prova att sätta ner honom framför hålet till ingången. Han gick genast in och började skälla, han höll takten med svansen som dunkade. Vi upprepade även detta ett par gånger. Han var till och med framme och luggade grävlingen!


– Nu får det vara nog en stund, har du registreringsbeviset med dig?
– Nej skulle man även ha det vid träning? Nej men i eftermiddag är det anmälan till grytprov som du redan har klarat av, men det måste ske under tävling som det är anmälan mellan 15 och 16. Jag blev alldeles paff, glad och stolt. Men nu blev det lite bråttom. Klart att jag måste prova, jag skulle ju fiska kräftor, men fick vänta.

Jag hann tillbaka i tid. Det var fyra terrier och två taxar som skulle starta, och jag som nr 1 eftersom jag var enda hunden i klassen karaktär. När det var min tur så sa jag till domaren att jag är fullständigt okunnig om regler och annat, så han fick förklara grundreglerna för mig.

Hunden skall skälla i minst två minuter. Där efter skulle jag sitta på stolen som var vid ingången och vara tyst.

Qillen gick genast in och började skälla, men han kom ut till mig efter drygt en minut, enligt mina beräkningar fast det kändes som en hel evighet. Jag stoppade in honom ytterligare ett par gånger med samma resultat. Domaren sa att jag har 10 min på mig att fullfölja provet. Qillen var mycket varm så han fick vila lite i min famn. Men sen gick det bra. Jag tyckte att han inte höll på så länge när domaren beordrade mig att kalla ut hunden eller att komma fram och hämta honom. Jag fick inte veta resultatet fören tävlingen var slut.


Jag viste inte om tiden hade gått ut och om jag var underkänd. Eller hade allt gott bra? De andra hundarna klarade provet galant, men de skulle även göra andra prov. Men innan terrierna skulle göra sitt vattenprov fick jag veta det positiva resultatet och slapp att vänta längre.
Min slutsatts är att man alltså kan gå jaktprov utan att träna, eller var det bara tur?

Vid pennan: Jan Åhman